På väg mot nästa steg i livet
Det går nog inte att sammanfatta den senaste tiden i ett par meningar men jag ska försöka.
Att lämna huset man själv byggt och bott i de senaste 10 åren, att rensa, sortera och gå igenom allt man har.
Det har känts. Det har känts ända in i själen.
Det handlar absolut inte om att jag vill bo kvar i huset eller om att jag inte är nöjd med dit vi är på väg.
Tvärt om så är jag helt tillfreds med allt!
Men ändå så har det varit många minnen att gå igenom och en resa att göra när jag rensat. Alla barnens småbarnsleksaker, pussel.. teckningar.. 😔
Min terapi har varit eldtunnan som jag suttit vid många långa kvällar.
Många tårar och tankar men så fånigt renande att sitta där ensam och hinna tänka igenom allt helt själv.
Barnen är nöjda och ser fram emot flytten nu och så även jag. Längtar efter att avsluta kapitlet VIngelstad och att börja vårt nya liv i Bruksparken.
Kapitlet i Malmölägenheten slutade lite sorgligt med att jag precis som jag förväntat blev blåst på min insats på 10 000.
Eller blåst och blåst.. det var som sagt väldigt förväntat.
Vi fick en fin sommar i en underbar lägenhet och har många minnen av vackra sommarkvällar att ta med oss ❤️
Jag tror att om jag frågar barnen om några år så kommer minnena från lägenheten vara lite lyxiga. De gillade verkligen att bo mitt i Malmö och jag också. Att det var sommarlov mitt i allt gjorde ju också allt till lite extra lyx.
