Tio år
Just nu är det bara lite smått jobbigt och första gången på evigheter.. eller faktiskt någonsin så saknar jag att ha en familj nära. Jag är SÅ trött!
Milton kommer inte till ro, klockan är över halv två.. Martin sover, Vincent sover... Felicia sover.. (inte) eller sedan 10 min i min säng..
Men Milton vill icke.. Jag har vaggat, matat, nappat, nässugit, Ipren, Alvedon, bytt till skön pyjamas, snuffat honom (dvs pussat och nosat honom på näsan fram och tillbaka jag vet inte hur länge..)
Fast jag är ändå så fruktansvärt tacksam ändå att han mår bra..