En onsdag
Nåväl..
Uppe med tuppen var hon och så sprudlande glad. Hon bubblade på om att hon skulle träffa nya kompisar och om den nya kompis hon träffat i somras då alla hennes kompisar hade haft sommarlov utom hon.
Min lilla starka tuffa tjej!
Jobbet idag gick snabbt. Nu är det bara två/tre veckor kvar tills jag börjar mitt nya jobb med att rekrytera, utreda och handleda. Längtar fast det såklart även känns lite vemodigt. Även om jag jobbat med olika saker under mina senaste tio år så har ju själva tjänsten befunnits på samma plats.
På förskolan när jag hämtade Vincent fick det stannas och pratas. Min lille slagskämpe hade bråkat med sin kompis så att kompisen till sist hade bitit honom i fingret. Vincent visade myyycket sååårad upp sitt omplåstrade finger. Svårt att hålla sig för skratt ibland..
Väl framme på församlingshemmet fick jag och Vincent leka lite innan Felicia kom. De hade avslutat med en liten mysstund/andakt och fått tända ljus. Flisan var mycket nöjd och stolt.
Hemma väntade raketmatlagning och Vincent fick äta i badkaret. Ja faktiskt.. det gick inte annars. Han var myyyycket nöjd.
Felicia och jag fixade och innan maten var nere så stod grannen redo att bära. Nu är här kaos hemma men M är så himla stark och duktig!
Om två veckor börjar bygget som beräknas vara klart om ca 1,5 månad. Då DÅ är vi minsann med två våningar!
I helgen har jag faktiskt gjort något jag aldrig gjort förr. Tagit semester trots att jag inte har någon anledning. Ska bli härligt.. och dessutom så är jag ju ledig nu torsdag och fredag för att jag eg. skulle arbetat helg.
Åh så mycket jag ska krama barnen!
Vad är miniorerna? Spännande med våning 2!
Kram Sara