alicemeds

Stod vi där idag, mitt i möbelbutiken i Svedala med bestämda miner. Vi skulle minsann köpa en soffa och vi hade koll. Ritningen från Älvsbyhus i högsta hugg och hörnsoffa, grå och i samma färg som vår fåtölj skulle det vara.
Grabbade tag i den trevliga tantan som stod vid disken. Vi behövde hjälp. Bredare leenden fick man leta efter.
Så kom först frågan och vi var redo!

Jaha vad hade ni tänkt er för soffa..?
svar:
Hörn!
Jaha, hur många platser?
tja.. lite lagom sådär..
Vilken form ska ni ha?

Tja.. hörn.. lite L, lite U sådär..

Var ska soffan stå i rummet?
*tystnad* M och jag tittar förvirrat på varandra.
Där hade jag tänkt svarar M och pekar på ritningen.
Men, jag tänkte inte där.. utan där.. svarar jag och pekar på andra sidan rummet.
Jaha säger tanten men vilket håll skall den långa delen av soffan vara på, till vänster eller till höger?
Eh.. ingen svarar henne.
Hur lång är väggen där då frågar tanten och ler.
Vi mäter.. och mäter.. får fel mått om och om igen.. ritningen vi har med oss stämmer inte.Vi har fått den utskriven i fel format. Tittar lite förvirrat på varandra. Vad gör vi nu?

Samtidigt ser vi hur Vincent rusar iväg med en prisskylt och träbiten den satt i i högsta hugg. Under tiden vi funderat på soffor har han smidigt monterat ner skylten och nu kommit på att det nog är bäst att fly innan vi tar den ifrån honom.
M jagar efter den galopperande Vincent.. Under tiden passar Flisan på att klättra upp i soffan med sina högst orena stövlar.
Oiii, neej Flisan ropar jag samtidigt som jag tittar ursäktande på sofftanten.
Vincent panikgråter genom hela möbelaffären av sorg över ha behövt lämna ifrån sig sin träprisskylt. Det finns inte en butiksbesökare som inte vänder sig om och märker hur ledsen han är. Jag försöker under tiden oberört besvara tantens frågor samtidigt som "någon" upprepade gånger drar mig i jackan och väser

"Mammaa får jag låna din mobil?"
Jag låtsas inte höra och pratar vidare med sofftanten..
"MAMMA , högt väsande denna gång, FÅR jag LÅNA din MOBIIL?!"
Schyyyst Flisan, mamma pratar du får vänta.
"MAMMAA FÅR JAG LÅNA DIN MOBIL SEN NÄR DU PRATAT FÄRDIGT?!"

Numera i ett tonläge som inte alls kan liknas vid ett väsljud..
M kommer tillbaka med en söndergråten Vincen som och hulkar tyst mot hans axel efter att ha tvingats lämna ifrån sig sin prislapp.
Jag svettas, M ser vild och lite förvirrad ut i blicken. Flisan tjongar till mig på benet, en tjong som ligger precis mellan box och klapp för att verkligen få min uppmärksamhet..

Ger henne en mördande blick. Flisan stirrar lika argt tillbaka.
"Men mamma jag är hungrig.."
Jag frågar om prisskillnad mellan olika tyg och låtsas inte höra henne. Hon.. dottern som åt som en häst precis innan vi lämnade hemmet och åkte till den butik vi nu står i.
Tanten visar sin lista med alternativ på klädslar. Under tiden hänger Vincent upp och ner i Ms famn för att inte skall springa iväg men ändå förbli nöjd med att "bara" sitta i famnen.
"Mamma jag är HUUUNGRIG, JÄTTEHUNGRIG!" hörs det från golvnivå..
Jag håller på att krevera. M ser nu allt annat än fokuserad ut och en lite svettdroppe glittrar i pannan.
Då börjar tanten att skratta.. jag tittar förundrat på henne och undrar vad som står på. Står människan verkligen och skrattar åt oss..?!
"Jag minns så väl hur det var, säger tanten som plötsligt inte alls ser så hård och professionell ut i sin lilla knytblus.
Jag minns så väl hur det var att försöka åka och handla när barnen var med.. försöka koncentrera sig, det var inte alls lätt!

Hon ler mot Flisan som tittar lite skamset ner i golvet.
Men om jag samlar ihop lite material till er så kan ni få med det hem och titta på i lugn och ro. Så kan ni ringa mig när ni börjar få frågor så hjälper jag er så gärna. Nu vet ju jag hur ni tänker er och ungefär hur ni vill ha det.

Det låter väl bra?

Förresten.. så har er dotter skorna få fel fot..
Jag tittar på Flisan och mycket riktigt. Hon HAR skorna på fel fot.. och det var JAG som satte dem på henne när vi skulle gå ut ur bilen.. Tur att ingen vet det..

"Mamma det var DU som satte dem på mig!" säger Flisan och ler..
Tanten skrattar. Vi skrattar.. lite förlägna.. Tar våra papper, tackar så mycket för hjälpen och går svettiga, tomhänta, men mycket nöjda ut med våra två vildingar ut ur butiken..

Ikväll ska här jagas soffa men denna gången i lugn och ro!