det finns
Igår somnade hela familjen ganska så sent.. alla utom jag..
Kunde bara inte somna igår. Satte mig och tittade igenom bilder från längesedan och märkte att Ciss fanns med på nästan alla. Alltid i närheten av barnen men ändå på lite lagom avstånd.
Hjärtat gjorde ont av saknad och jag kunde helt enkelt inte förmå att gå och lägga mig. Städade undan alla Ciss saker. Slängde allt. Ville inte ha en enda liten pinal som påminde om henne kvar.
Slutligen tog jag fram stora moppen och städade av hörnan i badrummet där hennes kattlåda stått.
Kände mig smått galen för en stund. Där stod jag mitt i natten och städade.. galet..
Kom nog isäng vid ett och låg och vred och vände en god stund innan jag kunde somna. Kunde ändå inte komma till ro och vaknade ideligen.
Imorse vaknade vi alla med en dämpad känsla inombords. Som tur är (ja.. faktiskt..) så är vi alla sjuka nu. Flisan är nästan frisk och har bara hosta kvar men Martin, jag och Vincent har lite feber och halsont.
Ibland är det skönt att vara sjuk när man är ledsen inombords och idag är nog en sådan dag.
Igår när Flisan skulle somna låg hon inkrupen i min famn och nosade på min hals.
"Varför är du så ledsen mamma" frågade hon i en tyst utandning.
"Jag är ledsen för att Ciss är hos farmor i himlen" svarade jag och hade svårt att hålla tårarna tillbaka.
"Men vi kan ju vinka på dem" sa Flisan och vinkade lite försiktigt upp i taket.
"Mamma, varför kommer inte Ciss hem igen?"
"För att när man åkt tll himlen så får man inte lov att komma tillbaka igen" svarade jag.
"Men mamma är det jultomtens fel? Är det han som tagit Ciss?" viskade Flisan..