Usch
Vilken dag det var igår! Martin hade 40 graders feber i värmen och jag var minst sagt orolig för honom. Mystiskt nog så frisknade han till framåt eftermiddagen och sent igårkväll försvann nästan febern.
Man är ju van vid att barnen har febertoppar men när maken plötsligt får det.. Ja då är man inte alls lika van..
Hoppas vi får en något lugnare dag idag. Danmarksresan är av förklarliga skäl inställd imorgon eftersom vi inte vill smitta ner mormor. Hoppas att kunna åka lite senare i veckan eftersom det är sista veckan innan Martins semster och tanken är att vi ska åka utan den mannen.
En annan sak som jag verkligen kände igår är hur fruktansvärt mycket jag älskar den där mannen.. Visst kan man lulla runt och vara lite småtrötta innan semestern och lunka på i vardagen utan att se varandra. Plötsligt så häner något, som i detta fallet Ms feber, och så märker man helt plötsligt hur rädd man är om varandra och hur snabbt det kan gå att något händer. Usch otäckt!