Vaknade igår morse
började på frukost, bada och klä barnen hela tiden upprepades. M vilken GOD TID vi är ute i idag är det verkligen så härligt att vi slipper stressa fast att vi ska iväg- Ändå så slutade sista halvtimman innan vi skulle åka i total kaos med alla grejjer och vi.. som skulle med..
När vi väl landade i bilen tog det fem minuter innan jag kunde andas lugnt. Men herregud så är det nästan alltid för oss så det borde jag nästan vetat direkt när vi vaknade. Undrar om man kan göra något åt detdär med stress när man ska iväg. Hemma när vi ska iväg direkt på morgonen brukar jag alltid packa bilen kvällen innan så vi bara kan gå direkt ut och sätta oss. Brukar funka kalas.. undrar varför jag inte gör så här också. Tror att det finns en svag tanke på att tillsammans klarar vi allt M och jag. Två är vi proffs som aldrig stressar.. daaah ;)
Ystad och gammelmormorsbesöket kan sammanfattas som något vi nog kommer bära med oss resten av våra liv. Precis så härligt var det.. Stort på något vis. Svårt att sätta fingret på känslan. Mormor var så lycklig och barnen så ljuvliga och åt som små hästar av mormors goda mat. V somnade nästan i sin stol vid sexsnåret när vi började känna oss redo att åka efter kak och tårtbuffen som följde efter världens godaste middag, dessert och en massa god choklad.
Rullade hem gjorde vi också på alla sätt och vis..
Det jag talar om men kanske inte vill skriva är det oundvikliga att livet inte varar för alltid. Förra julen satt vi där med ytterligare en härlig person, gammelmorfar som gick bort i påskas. Han fanns med oss igår men tyvärr också vetskapen just om att inget varar för evigt. Vi var tacksamma alla fem över att få vara tillsammans hel enkelt men utan att känns någon sorg.
Vi hoppas att få ha gammelmormor, den finaste piggaste och gladaste åttiofyraåringen hos oss många år framöver. I sommar blir det resa till huset i V Ingelstad för att hälsa på och vi planerar för andra året i rad att åka till Ystads djurpark tillsammans!
Lycka är att ha familjen nära och friska.. kanske låter fånigt men är det inte sant?