Hattstugan.. den misslyckade uppdateringen..
Vincent ja han var nöjd men vi.. eller jag.. Inte ett skvatt hittade jag och alla klänningar jag kommer i med min nya rundare men otroligt fina lekamen satt som jag vet inte vad.. jag är liksom en 42-a nu runt höfterna men på längden.. nääääe..
Hittade dock en mycket snygg hösthatt som jag snabbt köpte när Martin var och handlade mat till sig själv. Kände att det kanske inte skulle vara något han jublade över att hans hustru ännu en gång inhandlade en ny hösthatt så jag skyndade mig riktigt för att ha den på mig när han kom.
Han kom glad i hågen mumsandes på en nektarin.. misstänkte såklart genast att han åt denna av en andledning. Och mycket riktigt.. detta mellanmål hade föregåtts av ett av det onyttigare slaget..
Nåväl.. när maken väl skådar mig i min ny aursnygga hatt ler han stort. han ler och ler och ler tills leendet övergår till ett fniss som utvecklas till ett gapskratt.. Hur ska man tolka det?! Iiinte som att han tyckte jag var värsta sexbomben iallafall i min nya fina hatt..
Kommer hem till Flisan, iklädd denna mycket sköna hatt, och möts av en bekymmersrynka som jag aldrig förr skådat..
Flisan tittar en lång stund på mig och säger sedan:
"Men mamma varför har du en sådan stuganhatt på dig?!"
Ja, av barn får man höra sanningen :) ser fram emot att få se denna "stuganhatt" ikväll ;)
-Ninis-