Det är..

något speciellt som händer efter några månader med sin alldeles egna lilla bebis. Man utvecklar sitt helt egna språk. Ögonkast kan betyda leenden som ingen annan ens kan se tillstymmelsen av. Pipljud som är helt otydbara blir så självklara behovssignaler att de kan yttras genom dubbla väggar, stängda dörrar och öronproppar men ändå isa genom märg och ben.. omöjliga att ignorera..
Men det bästa är ändå pussarna. De där blöta med tungan utanför munnen (inte min då;) och den där speciella bebispussdoften som är det ljuuvligaste som finns. Herregud vad man älskar sina barn.. barn är verkligen meningen med livet.. ja och även de treårstrotsiga ;)

pyjamasgodingar



Flisan är bästa storasyrran!




och får man aldrig prova själv så lär man sig aldrig :)








Lille V övervakar sin moder och systers pizzabak




förstår att han skrattar för det var mjöl ÖVERALLT!



gosunge!




Öppnispolare



fast man blir lite sömnig.. tur att man kunde sova en stund i öppnistantens knä!




Fina Nina, Noah, Lina, Lilly och Flisestumpan! Den sistnämda i paljettbyxor dagen till ära..


0 kommentarer