Mamma

Ingen, jag upprepar, INGEN är lyckligare än vad jag är idag. Innan ikväll, när jag kom hem ifrån jobbet, ringde jag mamma och för första gången på nästan två månader var hon precis som hon brukar. Fnissiga mamma med glimten i ögat, busigt fniss och allvarligt seriöst älsklig omtanke samt ett enormt ständigt sug efter att prata om och med Flisan var tillbaka..
Som jag har saknat henne..
Jag förstår och vet självklart om att mamma fortfarande är långt ifrån återställd och fortfarande har en bra bit kvar tills hon orkar som hon brukat orka. Det har gått enormt fort framåt de senaste veckorna och mamma är världens största och mesta superhjältemamma som klarat sig igenom denna pärsen och hämtat sig så fort som hon har gjort!
Men.. ikväll.. ja hon var där igen.. och jag måste bara för en stund få lov att vara lite egoistiskt megaego att det var så FANTASTISKT skönt att få prata med min mamma igen.

Bara mamma.. min mamma.. väldens bästa mamma..
1 kommentar
Jonna

Det är absolut noll egoistiskt med det - du får och Ska vara hur hoppauppitaketlycklig över hennes tillfrisknande du än behagar för det är ju inget annat än fantastiskt att hon återhämtar sig och finns i era liv. Heja heja Flisans mormor!