Gravidtetsåkomman från helvetet..

kräkas i sömnen.. är INGET jag ens skulle vilja unna min värsta fiende. Såg förresten en intervju med Dalailama igår som var ganska tänkvärd där han ville lära ut att man skulle se sina fiender som en möjlighet att lära sig mer om en sig själv. Genom att möta sina finder med ett öppet hjärta och med ödmjukhet kan man minska sin egen irritation och dessutom lära sig något på köpet. Ska pröva att prakticera det på riktigt! Kan ju börja med att möta min gravidåkomma från helvtet med ödmjukhet och se hur det går... eller kanske äntä...
Har i vilket fall klarat mig genom ännu en natt vilket måste innebära att jag har en mindre innan jag blir tvåbarnsmams. Så kan man ju se det för att vända det till något positivt!
Inatt har den lille rackaren i magen iallafall tryckt på som bara den. Nästan så mycket att jag ett tag funderade på om det inte var förlossningen som startat. Så den första tanken när jag vaknade på morgonen var "haar det börjat???" Men icke så nicke! Ska gå som bara den idag med höga knän så kanske KANSKE vi kan få igång något! Flisan är med på noterna!
Håll tummarna..
Allmänt
0 kommentarer