Framme!
Igar motte vi Annie, den Londonboende trettioariga dottern i familjen, pa Kastrup. Hon var precis sa snackig och rolig som jag forestallt mig henne och vi holl bokatsvligt talat pa att missa planet eftersom vi totalt glomde tiden. Val pa planet gick allt hur smidigt som helst. Lillebror sa inte ett knyst pa hela den tva timmar langa resan och Flisan var sa exalterad over att fa aka flygplan till Paria att hon omsom satt som ett ljus och omsom sjong anga egenpahittade sanger om vart vi skulle.
Resan fran flygplatsen var lite joxxig med tunnelbana genom hela Paris fran ena utkanten till den andra. Vi akte desstom i varsta rusningstraiken med ett FULLPCKAT tag med packning, syskonvagn och tva smafisar. Men.. vi gillade laget och Flisan sjong vidare pa sina sanger utan att nagon gnallde och jag ammade hejvilt nar det behovdes sa ja.. allt flot pa jattebra!
Framme pa stationen blev vi upphamtade av en helgo granne som bott i Australien i manga ar innan hon flyttade tillbaka till Frankrike for sex ar sedan. Hela grannfamiljen stod uppradade nar vi kom fram och halsade och forklarade att vi kunde ringa pa hos dem vilken tid pa dygnet som helst, komma in vad vi an undrade och vi fick garna komma in nagon kvall och fa bra tips om v kande for det. Hur mysiga och goa som helst alltsa!
Huset var FANTASTISKT nar vi kom fram och familjen hade forbetett hur mycket som helst for oss. For Flisan vantade en massa fina leksaker, ett eget badrum med lite barnsmink och finaste harsnoddarna i tornrummet pa huset. Dockor satt och kramades i soffan och for lillebror fanns allt som vi bara kunde dromma om redan pa plats.
Flisan var i extas over alla fina leksaker och vi burrade i takta med den fina huskatten som genast lade sig pa bordet och spann nar vi kom.
Nar smaskruttarna somnat vantade varsta ostbrickan med Franska ostar i kylen pa mig och M. Den var helt fantastisk. Familjen hade kopt fina ostar fran olika regioner i Frnkrike som de markt ut och skrivit lite om pa en Fransk karta. Herregud jag som aalskar ostar var i sjunde himlen!!
Ja, jag vet att det later nastan laskigt lyckligt men det var verkligen battre an vi nagonsin kunde onska oss nar vi kom fram!
Oj, nu maste jag nog ta ett av minisarna innan M far psykbryt. Storstrumpan har inte sovit middag ida och tja.. ar trearstrotsig samtidigt som lillfis ar arg!
Lagger upp bilder senare ikvall!!
Låter som att ni har det hur bra som helst, Ni kommer väl hem igen??? ;)
Vi kan ju alltid gå en sväng till Beijan så F får utlopp för sin lekparksdesperation ;)
Kramisar från en som saknar er!!!