Älskar..

när han buffar på min insida innan jag akut måste springa.. och då han näst intill befriat buffar till tack när det blir mer plats igen. Älskar en liten stilla puff på handen, mitt i mötet, när jag inte alls är beredd.. Älskar det där svoschsviiirvlet i magen som suger tag i hela mitt jag när han vänder sig..
Älskar förväntan och alla sömnlösa nätter då jag tänker på vem du är lilla H..

Älskar hennes ögon som glittrar när jag kommer in genom dörren. Hatälskar känslan av total sorg i hennes ögon  när jag går men ögon som snabbt tänds på nytt när jag säger "imorgon är mamma hemma hos dig igen". Älskar hennes bubblande skratt, kippande efter luft och glädjetjut då jag jagar henne runt vardagsrummet efter att ha kommit hem.. hennes varma kramar, klamrande armar och händer som sakta klappar på min rygg när vi på kvällen är på väg mot sängen..
Älskar blicken i hennes ögon när hon vaknar alldeles tätt, tätt intill mig på morgonen, andas sin varma andedräkt på mig och försiktigt säger "mamma är du vaken.."

Barn är sann kärlek och det absolut finaste som kan "drabba" en människa...

1 kommentar
Nina Wiklund

Fint skrivet :)