Mitt lilla liv..
Och det är inte bara jag som behövt tanka upp.. Även vårat lilla hem har behövt få sig en påfyllnad av energi både i form av städning och av påfyllnad av kyl och frys. Oron för mamma har helt tagit bort lusten att snoffsa och piffa här hemma för att inte tala om lusten att handla hem mer än det allra nödvändigaste. Något som söndagens "Italienska buffe" bestående av fryspizza och gammal pastarest tydligt visade på..
Idag kändes det dock som att allt vände.. Besked vid lunchtid att mamma inte längre är i behov av någon dialys och/eller syrgas fick energinivåerna i min kropp att hoppa upp några tappra steg. Min förkylning släppte greppet under eftermiddagen och tyngden i huvudet och febersvettningarna försvann. Nu är det bara lite snuva som återstår och det kan man ju leva med!
Själv kände jag även att humöret fick sig en rejäl uppsving under eftermiddagen och jag skrattade allvarligt talat så jag fick rusa in på toaletten mitt under mötet av min fruktasvärt roliga kollega Ludvigs fjant.
Borta var den där ledsna klumpen i magen som hålligt tillbaka och åter var igen känslan av att äntligen kunna tillåta mig att bara skratta och njuta av livet.
På väg till förskolan idag kände jag att det riktigt spratt i kroppen av att få hämta hem min älskade, älskade lillstrumpa. M hånglade jag glatt upp redan när han hämtade upp mig vid jobbet. Kan ju avslöja att han blev ganska förvånad men mycket glad ;)
Lillstrumpan tjöt "mammaaa" när jag kom och fick så mycket beröm av förskolefröknarna om hur lätt, go och gla hon är att ha att göra med. De var dessutom mycket imponerade av hennes aptit som tydligen är enorm just nu.
Väl hemma bubblade orden ur lillstrumpa i en strid ström och hon var på så gott humör att både M och jag bara gick runt och smånjöt. Förskolan var "rolig" och allt som hon berättade om den och kompisarna bara helt fantastiskt. Drog bort litegranna för man får ta henne med en nypa salt den där lilla fröken Schön..
Nu ska jag strax ringa pappa och höra mer med honom hur det gått med mamma idag. Imorgon är jag ledig och vi väntar finbesök av kompisarna Lina och Lilly+ Linamagen till brunch. Kommer att bjudas på mumsig frukostbuffé för att matcha de superlyxbruncherna som jag blivit bjuden på hemma hos dem. Har till och med toppat med färska jordgubbar till efterrätt för att vinna bonuspoäng ;)
Känner mig enormt lättad.. men mest av allt otroligt tacksam. Herregud.. det hade kunnat gå så illa.. och så sitter vi nu här med livet tillbaka igen.
Tacksam är ett vagt ord för hur det känns.. Men det kommer nog dröja innan jag är åter till att ta livet med den klackspark som jag gjort tidigare..
Förstår att det känns helt underbart :)