Kan inte nog säga det..

Tack och lov att man har så fina vänner..

Idag vaknade jag och kom upp till en Flisa som inte orkade gå och som hostade konstant. Efter att ha försökt ge henne frukost som hon inte kunde få ner och jag såg att hon verkade ha svårt att andas fick jag totalsläpp. Gick raka vägen in till M och sa NU åker vi!
Åkte omedelbart ner till jourläkarcentralen där det konstaterades att lillFlis inte syresatte sig som hon skulle. I med luftrörsvidgande i barnet och sen fick hon andas in ventulin från en stor maskin (som såg ut lite som en puffande, pysande syrgasmaskmaskin med tankar och vattenånga) i omgångar.

Flisan grät och tyckte altt var otroligt obehagligt. Jag och M, som verkligen har svårt att tvinga henne, fick hålla fast henne i järngrepp för att kunna hålla henne still så att sjuksköterskan fick i henne all medicin.

Några timmar senare gjordes nya tester med bättre resultat än de första och vi kunde åka hem.

Väl hemma skulle vi få i henne ny medicin och efter ytterligare en kamp och där vi vi till slut fick hålla fast och tvinga ner medicinen i halsen på henne kräktes hon upp allt av ren rädsla/obehag.

Just där och då ville jag bara fly bort från allt och försvinna.. låångt låångt bort.. Blev så upprörd att jag fick sammandragningar i hästklass och fick sätta mig ner och bara profylaxandas en bra stund.

Sen gjorde jag det som kändes som det enda rätta.. Jag gjorde som i "Vem vill bli miljonär" när det krisar.. Jag ringde en vän!

Vänne  ställde upp två mindre en en millisekund och hämtade upp innan vi drog iväg på en mysig eftermiddagsshoppingtur. Tog ett tag innan jag vaknade ur min dvala.. ja det kändes lite så.. Var så jekla långt nere på botten att det dröjde en timme innan jag vaknade upp och började känna mig levande igen.
Shopping på ILVA följdes av shopping på IKEA och den mest meningslösa shoppingkorgen ever.. 6 gula stora glasfat, ett fuskskinn och en glasflaska till sommarens hemmalagade grillketchup..

Väl hemma igen möttes jag av en konstant hostande vitblek Flisa. Hon var iallafall överlycklig att ha mamma hemma igen och jag kände att jag orkade med igen.

Nu sover min underbara lilla älskling djupt brevid mig efter att ha legat inbäddad i min famn och nosat på mig till hon somnade. Tänk att jag är hennes mamma.. som kan få henne så trygg..  

Ett break från verkligheten med massa fniss, fina omtänksamma sms och telefonsamtal gör att det hela känns uthärdligt igen.. Man brukar säga att i nöden prövas vännen och just nu är jag så benägen att hålla med.. Älskade vänner som stlttar och finns där.. Jag är så tacksam över att ni finns...

Tidigare i eftermiddags nytankad med luftrörsvidgande Ventulin och presenter från de underbara sjuksköterskorna.. Ett helt paket kex, plåster till dockorna, plasthandskar och två klistermärken.. rikedomar för en liten tvååring!



Efter en liten stund orkade Flisan till och med åka rutschbana en gång!



En väldigt trött Flisa hemma igen äter det enda hon kan få ner just nu barnmat direkt från burk..



Men trots att vi är här finns allas våra tankar och hjärtan fortfarande hos mormor..
0 kommentarer