En annan underbart sak..

som hände ieftermiddag var att mamma ringde och bubblade på. Trots 39,2 i feber ringde hon själv upp och pratade på glatt i en kvart! Hon hade kunnat gå upp själv från sängen idag och gått ända till toaletten. Hon kände att mer styrka hade återvänt till både benen och armarna.

Jag blir fortfarande helt stum är ren känslostorm när hon ringer.. Men jag NJUUUTER av varje sekund!
Idag kunde hon till och med skoja och det kändes nästan som att min gamla mamma hade kommit tillbaka.

Tänk.. tänk om allt bara fortsätter går framåt som det gjort hittills.. då kanske mamma kan vara på fötterna om några veckor.. Vågar knappt hoppas..
1 kommentar
Nina Wiklund

Åhh... vad glad jag blir att läsa det :)